dagensavsnitt.blogg.se

Efter ett tips från en kompis, som enligt dennes sambo lyckas väva in referenser till denna film i ungefär alla konversioner han har, såg vi igår The Good Heart. Skriven och regisserad (etc.) av multinationella/isländska Dagur Kári, utgiven 2009. Första gången någon av oss ser något skapat av denna man, med någon menar jag mig själv och mannen. 

Den som inte vill läsa en kort sammanfattning om filmen, personligen undvikar jag dem helst, kan sluta läsa nu och scrolla ned till den heldragna linjen.

Hemlösa Lucas (Paul Dano) träffar, efter ett misslyckat självmordsförsök, den buttra hjärtinfarktsdrabbade barägaren Jaques (Brian Cox) på sjukhuset och en udda vänskap tar sin början. Jaques, en självuttalade bitter och cynisk jävel bestämmer sig för att träna upp Lucas att ta över hans barverksamhet när han dör. En bar som endast serverar stammisar och som serveras espresso gjort på egenrostade bönor skickade till Jaques från hans enda vän i världen, Enrique.  

Nog om handlingen, filmen är i korta ordalag: briljant. Kári har en mycket bra känsla för dialog mellan personer, citaten haglar, såsom:

...cook something without a face, an octopus or something.

Ljussättningen är lite skitig, vilket känns trovärdigt och inte tillgjort. Den är väldigt mörkt, men bländer emellanåt med vitt klart ljus. Ljussättningen framhäver verkligen scenernas karaktär. Och sist och slutligen så känns skådespelarna väldigt naturliga, de vågar vara lite småfula och personliga. Många scener känns som om det vuxit fram i samråd mellan regissör och skådespelare. 

Denna film, den hamnar på min topplista. En film att se om, igen och igen.